upurēt

upurêt, -ẽju,

1) opfern:
u. kādas stundas latviešu valuodai Aus. II, 3;

2) beisteuern
U.;

3) Opfer einsammeln
Spr. - Refl. -tiês,

1) sich opfern;

2) betteln
Ruj. n. U. Aus uperēt.

Avots: ME IV, 301


upurēt

upurêt,

3): auch Linden in Kurl.

Avots: EH II, 714